Idag tog Sissi med oss ut på en ”kurs” i hur deras metro (tunnelbana) och höghastighetståg används.
Vi träffades här vid vår lägenhet och gick till närmaste tunnelbanestation Olympic Park East. Finns flera sätt man kan betala för biljetten på, ett kollektivtrafikskort eller via AliPay. Kontanter fungerar inte…
Vi testade båda. Enkelt! (bara man vet var man ska trycka på deras skärmar fulla av diverse kinesiska tecken)
Vi åkte till den stora stationen, Nanjing Station South, där höghastighetstågen går ifrån.
Var hos frissan idag, lite annorlunda. En tjej frågade vad jag villle betala och tog hand om min handväska som jag fick inlåst i ett skåp, en annan kille tvättade mitt hår nogrannt och en tredje klippte håret.
Idag var inte min dag… Gick ner i tid till receptionen för att boka taxi till jobbet (innan min bil+chaufför är klar). Sitter ner och väntar. Tiden går….och går. Ingen taxi. Går till receptionen igen och frågar, ”we’ve ordered a 2nd taxi for you. The first got cancelled. “ Jippi! Till slut kommer min bil och jag kommer till jobbet, lät försenad.
Dagen går och dags att åka hem.
Bokar en taxi med hjälp av Didi i WeChat appen.
Taxin ska komma om 3 minuter och är 2 km bort. Tror jag ja. Ingen bil kommer. Bilen i appen rör sig inte (det ska den). Hmm… Ok, ger upp, avbryter och bokar en ny bil.
Skönt den är närmare, men, men, men, den åker bort från mig…
Sagt och gjort, avbryter även denna taxi. Bokar för tredje gången…
Puh! Bilen kommer fram. Allt frid och fröjd. Bara 45 minuter senare…
Köer köer och åter köer. Blir så när hela Sveriges befolkningsmängd bor i EN stad.
Väl framme upptäcker jag att appen ovan har kraschat… det betyder att min automatiska betalning inte funkar…
Ytterligare en app åker fram…översättaren…
Min chaufför förstår det sista och låter mig betala med WeChat pay och scanning. Ni som vet ni vet.
Igår var Nina och jag bjudna på en Welcome to China dinner.
Med på middagen var kollegor ur ledningsgruppen för bolaget. Jag och min chef, Ben, åkte från jobbet medan Nina blev hämtad av Bens chaufför utanför vårt hotell.
Stället låg magnifikt på en udde vid en av Nanjings många små sjöar.
Restaurangen hade många privata små rum där sällskap kunde vara ostörda
Vi serverades många olika maträtter, nudlar, fläsk, groda, grönsaker, tofu och ett magiskt gott vin
Till huvudrätt fick vi något vi alltid varit lite skraja för, blowfish, dvs den giftiga fisken som om den inte tillagas rätt är dödlig. Oj vad god den var! (och vi överlevde)
Nu var det dags, vi kan inte bara äta på restaurang (eller kanske kan vi)!
Vi började enkelt med att laga till något som var ”färdiglagat”, dvs bara att värma, men man måste ju börja någonstans. I lägenheten har vi gasspis, ugn och mikro att tillgå.
Det blev riktigt gott!!! Kommer att göras igen och oftare!
