I helgen åkte vi till ett område 60 km söder om Nanjing, till Tianshengqiao vid Lishui. Otroligt billigt att åka taxi, vi åkte en premiere (dvs lite lyxigare klass) och det kostade inte mer än 198 RMB + 17 RMB för vägtull. Inte alls dyrt för 60 min taxi med chaufför i vita handskar… Hur långt kommer man hemma för 230 kr i taxi?
Arkitekturen är ibland helt magnifik, inte direkt vad man är van att se från Sverige. Men man vänjer sig fort 🙂
Området är anlagt runt en kanal som byggdes för att kunna förbinda några sjöar och vattensystem. Parken är oerhört vacker, med dammar, planteringar och fina gångstråk.
Här är en länk till officiell information om kanalen
Det finns även lekområden för barn och familjer, något som Nina var snabb att prova på 🙂
Efter att ha testat rutschkanan var det nu dags för båtturen och hängbron som vi kommit dit för. Vi hade köpt en biljett som skulle innehålla parkentré samt båt (trodde vi).
Vi hittade nedgången till floden, en tjej i kassan pekade rätt väg åt oss när jag visade biljetten. Längst ner i gången möts vi av en annan tjej som öppnar en grind när man väl visat sin biljett.
Här började showen, hon babblade på en massa och ringade in något på vår biljett. Pekade upp för trappen och lät oss inte komma in till båtarna. Frustrerade och lätt irriterade, då vi inte förstod ett ord, inte heller lyckades våra försök med översättningar, går vi tillbaka upp för trappen till tjejen som pekade oss ner.
Kan tilläggas att det denna dag var ca +34C och väldigt fuktigt, svetten rann nu ordentligt!
Väl uppe igen börjar hon babbla om ”slidern”, den Nina nyss åkt. Tydligen stod det att vi betalt för slidern redan vid entrén och inte hade behövt köpa den extra biljett som Nina gjorde för 30RMB… ok, vi fattar, till slut…
…men låt oss bara åka båt, vi struntar i slidern. ”Nej! Det går inte, ni måste göra refund”, gå tillbaka till slidern…
Nu börjar paret Hagman bli lätt irriterat(!) och väldigt svettiga, vi bryr oss ju inte om slidern, ge oss bara båten…
En lång kö av kineser börjar samlas bakom oss, några förstår tydligen vad vi säger, för de verkar ta vår sida i debatten med tjejen i luckan. Krister ringer till Frank som på mandarin försöker reda ut situationen…
…tydligen vill inte kineser slösa bort någons pengar (+ på den) så de vill inte att vi går ombord på båten när vi inte använt våra ”slider” biljetter ännu… suck… av ren snällhet bromsar de alltså oss för att vi inte ska förlora våra pengar…
Vi hade alltså haft rätt biljett hela tiden, och hade kunnat gå ombord på båten om vi bara låtit tjejen vid båten förstå att vi inte var intresserade av refund av slidern…
Väl ombord är vi lyckliga av att det mesta av färden på floden är i skuggan, svetten fullkomligt forsar av Krister som nu behöver dusch och ombyte till torra kläder.