Niushoushan 27 september

Nina var till Niushoushan den 21/9 och nu är vi hit igen. Denna gång är Krister med.

Flytten från våning 16 till 25 var klar, nu måste vi ut igen! (se länk)

Runt hela området
Templet och pagoden från en helt annan vinkel
Undrar vilka dessa är??
En nöjd Nina!
Undrar vad svenska arbetsskyddsregler säger om denna tvätt av fontänen

Wuxi – En dag med gigantisk Buddha och en underbar mini-stad

Vi tog tåget till Wuxi för att därifrån bege oss till Lingshan och dess gigantiska Buddha. Lingshan ligger ca 3,5 mil utanför Wuxi så vi var tvungna att även att åka bil för att nå vårt mål.

Lingshan Buddha

Området låg ca 35 km från stationen. En färd som visade sig skulle bli spännande… chauffören var nämligen så trött att han somnade… ja medan han körde… inte roligt… vi skramlade, öppnade fönster och tjoade för att hålla honom vaken…senare skulle det visa sig att även chauffören tillbaka behövde hållas vaken… fy för långresor i denna hetta med chaufförer som måste köra dygnet runt för att få in pengar…

Buddhan är 88m hög och färdigställdes 1996, ett modernt område för en gångs skull för att vara i Kina. Den består av 2000 delar och väger över 700 ton. Storleken är helt otrolig, måste upplevas för att förstås.

Den stora Buddhan var 88m hög och ar gjord av 2000 koppar delar

Ingången är som vanligt uppdelad i olika gates/portar.

Buddhismen är rätt stor i Kina, ett land man annars kunde tycka skulle vara fri från religiösa yttringar.

För att ta sig upp till fötterna på Buddhan fick vi först gå i många trappor för att därefter åka hiss 5 våningar upp till fötterna.

Här snackar vi inte sexpack utan…ja räkna själva…

Inom området fanns mer än bara buddhan, flera palats och som vanligt magnifika parker.

När vi var klara i Lingshan området begav vi oss till en närbelägen by.

Nianhuawan scenic area

Efter parken begav vi oss till en pittoresk by som hade allt. Vyerna, affärerna, barerna och restaurangerna. Här hade vi lätt bränt en hel dag. Nu hade vi bara två timmar på oss innan vi behövde åka tillbaka till Wuxi och tåget.

Helt klart två nöjda resenärer
Ja, är det en gubbe som håller ett moln eller?

Vägen hem…

Vi var hungriga och trötta och hoppades att turen tillbaka skulle gå bättre än turen ut. Som ni nyss läst vet ni att även denna driver sov… gaaahhh!

Väl i Wuxi hittade vi en välkänd restaurang, Blue Frog 🐸

Lite Blue Frog burgare 🍔 går alltid ned. ✅ ytterligare en av deras hak förkryssad

Mer än svårt att få tag på taxi för de 15 minuters resa vi hade kvar till Wuxi Railway station, vad göra? Jo vi går! Vårt tåg gick kl 18:41 och vi var vid stationen kl 18:05. Gott om tid, tror vi… En kinesisk järnvägsstation har ungefär samma säkerhetskoller som vilken flygplats som helst. Döm om vår förvåning när säkerhetsmannen vägrar släppa in oss. Efter lite om och men, på vår biljett står Wuxi Dong inte Wuxi. Det finns mer än en station… 25 km bort…

Vi hann se solen gå ner

Vi har alltså tagit oss till fel station! Krister börjar snabbt försöka hitta en didi som kan köra oss… 10 min bort… vi kommer inte att hinna.

Nina raggar snabbt upp en vanlig blå taxibil (inte lika fräscha som de bilar vi brukar åka i). Efter lite diskussion säger killen, jag klarar det, för 100 yuan! Ok säger vi!

Därefter börjat en rallyförare genom filerna. Kinesisk trafik är…ja…intensiv och tät. På egen navigationsapp ser vi att vi ska komma fram 18:30… 11 minuter för säkerhetskoll och att springa till tåget… ska vi hinna?

Efter intensiv körning är vi slutligen framme, kl 18:27, några minuter mer tillgodo. Vi springer in, rusar genom säkerhetskontrollen och upp till gaten för vårt tåg… vi hann, 3 minuter kvar till gaten öppnar, helt plötsligt är vi först i kön!

Så skönt att äntligen sitta på tåget hem, efter en lång, intensiv och härlig dag!

Weekend i Sanqingshan

Tidig lördagmorgon gick tåget till Sanqingshan. Vi var 8 personer (4 svenskar, 1 Tyska, 1 Belgiska och 2 Kineser)

Bestämde för några veckor sedan när jag sett att en WeChat väninna lagt ut fina bilder på Sanqingshan i WeChat (Kinesiska Facebook) att hit ska Krister och jag åka.

Frågade några vänner om de kunde och så började jag chatta med en researrangör om resan.

Vi skulle vandra i bergen gå på hängbroar över raviner och stup och bada i vattenfall.

När researrangören kom med förslag tyckte vi att resan skulle bli lite dyr och som alltid säger då Kristers assistent, Frank, som skulle med på resan. ”Jag fixar det här”

Frank fixade med allt och jag är säker på att alla fick en resa de kommer att minnas.

Tågresan tog 3 timmar och en kvart till Shangrao från Nanjing. Vi möttes upp av våran guide på stationen som tog oss med en liten buss upp i bergen på serpentinvägar. Det var inte bara en gång någon tjoade och det var inte bara en som tjoade. Det var en galen bussresa med omkörningar och inbromsningar och ja i Kina finns nog inga stötdämpare på varken bilar eller bussar😂

Vi åkte förbi hotellet vi skulle bo på och blev oroliga men vi skulle ju på äventyr direkt😂👍🏻.

Hela gänget samlat!

Det blev äventyr. Det blev en promenad som tog oss över en hängbro, en glasbro (Rainbow bridge), åkte en vattenrutschbana i båt (världens längsta, 1600m lång, en fallhöjd på 100m och med 18 serpentiner).

Väl utklädda till smurfar var det bara att ställa sig i kön för att hamna i en båt! Det var oerhört varmt och fuktigt, tror man blev blötare från insidan än utsidan…vilket skulle visa sig vara fel…

Vi gungade i gungor över stup och gick på plankbro och en bro av kedjor över en ravin. En härlig lekstund där alla kunde välja det de tyckte var kul. Jag testade allt med hjärtat i halsgropen.😂

Efter vårt lekäventyr blev det incheckning och middag på hotell Hilton.

Morgonen startade med en god kinesisk frukost kl 7:00. Efter frukost och utcheckning startade sedan vår promenad som skulle ta oss på en promenad upp bland bergstopparna med helt magiska vyer. Svårt att beskriva via foton hur vackert det var. Vi var alla lyriska över de vyer vi såg.

Vi låter bilderna prata för sig själva!

Nina var modigast, ut på en glasbro som var svindlande

Det var en underbar resa, ingen hade räknat med vad vi skulle göra och se i förväg! Kul!

Två dagar i Dingshan Yixing

Det blev en tidig lördagsmorgon. Tur vi la oss tidigt natten innan(!). Klockan var nog ca 00:30 när vi kom hem från Grand James och Manhattan där vi firade av Rikards 44 årsdag.

Klockan 7:45 satt vi i bilen tillsammans med Frank och hans fru Ying. På väg i deras bil till Franks släkts hemort, Dingshan Yixing bredvid den stora sjön Taihu lake.

På vägen väntade vi in Kristers jobbarkompis Felix och hans dotter. Även Franks kusin var med på resan.

Tea pots

Första stoppet blev till Franks fasters Tea pot studio. Här bjöd hon oss på te. Så intressant att se deras ritualer. En konstform att göra te i Kina.

Hon är även en känd tekannemakare och visade oss hur man gör en tekanna. Vilken teknik och yrkesskicklighet. Rena magin. Tar tre år att lära sig att göra en kanna. Hon har tillverkat dem i drygt 20 år!

Lunch

Efter te och tekanne tillverkning beger vi oss till en liten restaurang där helgens första av tre runda-bords-middagar intas. Så mycket mat, så mycket man aldrig ätit förut. När vi var klara, vi var 9 personer. Fanns det mat kvar för att fylla åtskilliga matlådor. Inget slängs i onödan om det anses gott, annat får grisarna.

Frank hade fixat hotellrum åt oss alla på Purple Clay Hotel, ja hela staden andas keramik och tekannor. Ett stort hotell i en för kinesiska mått liten stad på bara 1.2 miljoner invånare, dvs knappt en stad…

Grottor och pagoder

En utflykt hinner vi med efter incheckning. Ett område med stora grottor står på agendan.

Franks fru rusar tillbaka med tåg till Nanjing, hon ska på bröllop på kvällen, men hinner tillbaka till 22:00 till vårt hotell. Gäller att prioritera.

Grottområdet låg ca 30 min med bil från hotellet. Nära och bra.

En fin park, som alla i Kina. Önskade att alla kunde komma hit och se dem.

Svettigt…

Efter grottorna blev det lift upp till en pagod på berget intill.

Middag med vin(!) och

Sådana här dagar går i högt tempo, när en sak är avklarad är man redan på gång med nästa…

Middagen, runt bord förstås, är på vårt hotell. Denna gång lite mer fancy. Nu ska vi dricka Baijiu, kinesiskt vitt vin, dvs sprit, till maten. Nina beställer in vin istället.

Vinet kommer in. Hmm, vilken konstig färg det har när det tappas upp på en kanna, lätt brunfärgat. Nina tar en provsipp… uäck! Det här dricker jag inte utropar hon! Krister testar och instämmer. Det här kan inte vara ett bra vin, snarare dieselolja… det var ett franskt bordeauxvin…

Efter en stunds klagande till personalen lyckas Frank få in restaurangbossen som direkt instämmer… ni ska få ett nytt vin. Det inkommer, en flaska som ägaren lagt undan till sig själv som inte går att beställa av gäster. Hur smakade det då? Jo, det var ett riktigt gott vin!

Hela Baijiu-ritualen i Kina är intressant. Vem får skåla med vem, i vilken ordning. När man man börja skåla med alla, etc. En massa oskrivna regler. Bara att följa trenden och se hur de andra gör. Man dricker ur 1cl(!) glas så det går inte fort och bra är nog det, kineser tål inte mycket alkohol generellt.

Bergsklättring

Dag 2 inleds med en stor kinesisk bufféfrukost. Som vanligt har vi västerlänningar svårt att hitta vår typ av frukost på dessa ställen. Bättre på de stora internationella hotellkedjorna, men denna var ytterst kinesisk.

Efter frukost drar vi till berget vi ska upp på. En stigning på ca 600m. Yixing Bamboo Forest. Det kan inte tyckas högt men i 34 graders värme och därtill 80% luftfuktighet (gör att det känns som 47 grader) så blir det en utmaning.

Vi gör som alla kineser, vi tar liften upp. Felix och hans dotter på 6 år går upp! Vilken tjej! Hon älskar berg. Dessutom var pappa Felix ena sko trasig, hela sulan lossnade kvällen innan. Den lagade han med med silvertejp! Är man doktor i fysik så är man 😉

Vi andra fick stå i en het kö i ca 45 min innan vi satt i en lift.

Vilken utsikt, vilka skogar, bara bambu!

Väl uppe möttes vi av en härlig utsikt! 15 min efter oss kom Felix och lilla Helen upp. Pappa trött och dotter nöjd.

Nina har en plan, vi ska gå ner! Dessa 600 höjdmeter i trappor… Krister går till slut med på uppdraget. De andra tar liften ner.

Vilken väg ner, en bragd att orka gå upp i den heta skogen.

Men som alltid, var en riktigt bra och kul idé.

Dagen avslutades med, just det, runda bordet lunch. Nu har vi ätit kinesiskt så det räcker för ett par månader framöver.

I bilen tillbaka till Nanjing var det inte svårt att sova.

En riktigt härlig helg!

Pokerkväll

24 förväntansfulla ”gubbar” träffades i källaren av en villa i Nanjing för en trevlig turnering poker.

Vi började med mat och grillning som levererades av en cateringfirma.

En tjock lunta med regler presenterades om någon tvist skulle uppstå. Tre bord á 8 spelare. 10000 i marker åt alla, låt bäste man vinna.

Efter 7 timmars spel var en etta, tvåa och trea utsedda

Ellioth 9år

Idag var det ingen mindre än Ellioth som fyllde 9år!

Svenskklingande i Nanjing firade honom med pompa och ståt på restaurang Brownstone 🎁🎉

Midsommar i Nanjing

Då fredagen var en vanlig arbetsdag i Kina, fick midsommarfirandet komma på lördagen. Några svenska familjer hade fixat en inbjudan till ett svenskt firande i Kina.

Vi fick en fin inbjudan

God mat och svenska traditioner utlovades, allt skulle senare visas infrias!

Vi började dagen med en frukost utomhus, en så skön dag. Svenska temperaturer!

Frukost utomhus

Vi tog oss en lugn förmiddagspromenad till Wonder City

Vackra blommor överallt

Väl i Xianlin möttes vi av en trevligt utsmyckad trädgård hemma hos Rikard och Benedicte

Vi var 4 svenska familjer, 2 danska, 1 från USA, 1 från Italien och en från Storbritannien, allt som allt ca 30 personer, vuxna och barn.

Alla vuxna samlade för gruppbild

Vi bjöds på sill, potatis, jansson och mycket annat gott

Efter all god mat så skulle det lekas, dansas runt midsommarstången!

I frågesporten fanns en ensam vinnare, dock dök nya regler upp som förklarade honom som fuskare, han var ju svensk… ja Krister vann och förlorade på en gång 🙂

Festen höll på länge efter mörkrets inbrott, och trots fukt (både som luftfuktighet och regn) så stannade vi alla ute hela tiden (ok, inte barnen… tv-spel lockar).

Slutligen en fin bild på kvällens alla fina damer!

En riktigt trevlig midsommar, kändes nästan som vi var hemma i Sverige igen!

Eftertankens blekhet

Artikel efter artikel i media pratar om att viruset spreds under myndigheternas radar…

I DN idag skrivs följande:

”Under några sportlovsveckor i slutet av februari och början av mars reste närmare en miljon svenskar utomlands. När de kom tillbaka bar kanske hundratals av dem med sig ett nytt och nästan okänt virus.

– Våra blickar riktades mot Italienresenärerna, men i dag vet vi att smittan kom in från en rad andra länder som gick under vår radar, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson i en stor DN-intervju.”

Vi flög hem från Kina den 26:e januari, då var det masktvång här. Obligatoriska febermätningar och fullt pådrag i att försöka begränsa spridningen.

Vi flög från Nanjing till Beijing, ännu mer kontroller.

Från Beijing flög vi till London, alla hade masker på planet.

Hur såg det ut i London? Inte en skylt, inte en febercheck, inte någonting. Vi var de enda på Heathrow med mask… England var definitivt inte förberett på att någon skulle komma smittad från Kina.

Efter att ha varit några timmar på Heathrow flög vi mot Arlanda.

Där fanns absolut inte ett spår av känsla att vi nu är på väg in i något som smittar.

I media pratas nu om att spridningen var vid sportlovet, den var mycket tidigare än så, och myndigheterna i Sverige gjorde absolut ingenting.

Wirra Wirra Wine dinner

Vi fick en inbjudan från Edwin, Assistant manager, på Fairmont. ”Vi skulle vilja att du kom på vår vinmiddag Mr. Krister”

Inbjudan såg riktigt fin ut
Vattnades i munnen när man läste menyn

Vi ställde oss frågan, undrar vad det här kan kosta, ser dyrt ut… men vad gör väl det, vi är ju bara här några år!

18:30 började tillställningen med cocktail, för att sedan övergå i middag.

Lätt regn och fredagsrusning gjorde att vi knappt fick tag i en Didi (taxi). Väl där får vi se ett långbord dukat! Bordsplacering ingick också. Jag (Krister) skulle sitta bredvid General Manager för Fairmont och Nina bredvid Edwin.

Vacker dukning
Sidney (GM) och Edwin håller välkomsttal
Krister är nöjd och mätt

Vi fick prova sex olika viner från Australien, från vingården Wirra Wirra. Kort summering av vinerna, alla var av högsta kvalitet

Återstod bara sista frågan (som också var den första), vad kostar detta då? Jo, ingenting! Vi var hedersgäster! 🤩

Tack Fairmont med Sidney i spetsen!!!

Nanjing Hash run

I helgen var vi på ytterligare ett socialt event… Nanjing Hash run.

För er som nu börjar tänka på konstiga växter som får folk att bli galna, tänk om. Nu pratar vi en annan hash. Hash House Harriers är en beskrivning på detta fenomen.

Vi åkte till andra änden av vår tunnelbanelinje….andra sidan stan.

Vi var där i god tid (sk Ace time). Starten skulle gå vid 13:30 och vi kom dit ungefär 13. Kl 14 hade inte alla kommit ännu…så mycket för tidshållningen i Kina.

Sakta men säkert började folk trilla in.

En Hash run går ut på att man letar och följer tecken i skogen/naturen. En punkt/blobb betyder att man kanske är på rätt väg. En cirkel betyder att man ska leta rätt på vilken väg som är rätt. Ett kryss betyder att du är på fel väg. Ett h med en pil är ”this way”. Bokstäverna BS var kort och gott Beer Stop. Lätt va?

Starten går! Kan nämnas att Laurie var av kategorin, skränig engelsman. Bara att ryckas med! I Hash skriker alla ON-ON när man är på rätt väg… många skrik blev det….

Direkt efter start hamnar vi i bushen…här blir spännande…

Vi klättrade ner, bara för att klättra upp igen

Vi nordbor som var med första gången på detta började snart snacka… vad är detta? Vad har vi gett oss in på? Är de seriösa? …