Två dagar i Dingshan Yixing

Det blev en tidig lördagsmorgon. Tur vi la oss tidigt natten innan(!). Klockan var nog ca 00:30 när vi kom hem från Grand James och Manhattan där vi firade av Rikards 44 årsdag.

Klockan 7:45 satt vi i bilen tillsammans med Frank och hans fru Ying. På väg i deras bil till Franks släkts hemort, Dingshan Yixing bredvid den stora sjön Taihu lake.

På vägen väntade vi in Kristers jobbarkompis Felix och hans dotter. Även Franks kusin var med på resan.

Tea pots

Första stoppet blev till Franks fasters Tea pot studio. Här bjöd hon oss på te. Så intressant att se deras ritualer. En konstform att göra te i Kina.

Hon är även en känd tekannemakare och visade oss hur man gör en tekanna. Vilken teknik och yrkesskicklighet. Rena magin. Tar tre år att lära sig att göra en kanna. Hon har tillverkat dem i drygt 20 år!

Lunch

Efter te och tekanne tillverkning beger vi oss till en liten restaurang där helgens första av tre runda-bords-middagar intas. Så mycket mat, så mycket man aldrig ätit förut. När vi var klara, vi var 9 personer. Fanns det mat kvar för att fylla åtskilliga matlådor. Inget slängs i onödan om det anses gott, annat får grisarna.

Frank hade fixat hotellrum åt oss alla på Purple Clay Hotel, ja hela staden andas keramik och tekannor. Ett stort hotell i en för kinesiska mått liten stad på bara 1.2 miljoner invånare, dvs knappt en stad…

Grottor och pagoder

En utflykt hinner vi med efter incheckning. Ett område med stora grottor står på agendan.

Franks fru rusar tillbaka med tåg till Nanjing, hon ska på bröllop på kvällen, men hinner tillbaka till 22:00 till vårt hotell. Gäller att prioritera.

Grottområdet låg ca 30 min med bil från hotellet. Nära och bra.

En fin park, som alla i Kina. Önskade att alla kunde komma hit och se dem.

Svettigt…

Efter grottorna blev det lift upp till en pagod på berget intill.

Middag med vin(!) och

Sådana här dagar går i högt tempo, när en sak är avklarad är man redan på gång med nästa…

Middagen, runt bord förstås, är på vårt hotell. Denna gång lite mer fancy. Nu ska vi dricka Baijiu, kinesiskt vitt vin, dvs sprit, till maten. Nina beställer in vin istället.

Vinet kommer in. Hmm, vilken konstig färg det har när det tappas upp på en kanna, lätt brunfärgat. Nina tar en provsipp… uäck! Det här dricker jag inte utropar hon! Krister testar och instämmer. Det här kan inte vara ett bra vin, snarare dieselolja… det var ett franskt bordeauxvin…

Efter en stunds klagande till personalen lyckas Frank få in restaurangbossen som direkt instämmer… ni ska få ett nytt vin. Det inkommer, en flaska som ägaren lagt undan till sig själv som inte går att beställa av gäster. Hur smakade det då? Jo, det var ett riktigt gott vin!

Hela Baijiu-ritualen i Kina är intressant. Vem får skåla med vem, i vilken ordning. När man man börja skåla med alla, etc. En massa oskrivna regler. Bara att följa trenden och se hur de andra gör. Man dricker ur 1cl(!) glas så det går inte fort och bra är nog det, kineser tål inte mycket alkohol generellt.

Bergsklättring

Dag 2 inleds med en stor kinesisk bufféfrukost. Som vanligt har vi västerlänningar svårt att hitta vår typ av frukost på dessa ställen. Bättre på de stora internationella hotellkedjorna, men denna var ytterst kinesisk.

Efter frukost drar vi till berget vi ska upp på. En stigning på ca 600m. Yixing Bamboo Forest. Det kan inte tyckas högt men i 34 graders värme och därtill 80% luftfuktighet (gör att det känns som 47 grader) så blir det en utmaning.

Vi gör som alla kineser, vi tar liften upp. Felix och hans dotter på 6 år går upp! Vilken tjej! Hon älskar berg. Dessutom var pappa Felix ena sko trasig, hela sulan lossnade kvällen innan. Den lagade han med med silvertejp! Är man doktor i fysik så är man 😉

Vi andra fick stå i en het kö i ca 45 min innan vi satt i en lift.

Vilken utsikt, vilka skogar, bara bambu!

Väl uppe möttes vi av en härlig utsikt! 15 min efter oss kom Felix och lilla Helen upp. Pappa trött och dotter nöjd.

Nina har en plan, vi ska gå ner! Dessa 600 höjdmeter i trappor… Krister går till slut med på uppdraget. De andra tar liften ner.

Vilken väg ner, en bragd att orka gå upp i den heta skogen.

Men som alltid, var en riktigt bra och kul idé.

Dagen avslutades med, just det, runda bordet lunch. Nu har vi ätit kinesiskt så det räcker för ett par månader framöver.

I bilen tillbaka till Nanjing var det inte svårt att sova.

En riktigt härlig helg!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *