Drygt två år har gått sedan Covid härjade som värst i Kina.
Resten av världen har snart lärt sig leva med viruset. Här i Kina har man lärt sig leva med restriktionerna istället.
Här i Nanjing, Jiangsu, måste vi uppdatera vår hälsostatus i en app minst var 14:e dag. Detta för att vi ska få en grön godkänd hälsokod att visa upp vid entréer och andra ställen.
Har man varit nära någon med covid ändras den till gul och man måste testas i 7 dagar. Har man covid blir den röd. Myndigheterna fixar färgen åt dig…
Råkar man trycka fel när man fyller i informationen (på kinesiska) kan det bli rejält fel och man blir gul…
Idag råkade vi ut för just det missödet, Ninas kod blev gul. Panik!
Tack och lov lyckades vi klura ut hur man rättar tillbaka så den blev grön. Puh! Det blev några nervösa minuter…
Utöver hälsokoden ska man dessutom visa upp sin travel-code, resekoden. För att få fram den används var din mobiltelefon varit. Den visar alla städer och provinser du varit i de senaste 14 dagarna. 4 timmar på en plats krävs för att få platsen noterad.
Våra resor till Suzhou och Shanghai resulterade båda i stjärnor på resekoden. Har man en stjärna visar det att man varit i medium eller högrisk områden. Man kan vägras att komma in i shoppingcenter eller att ta in på hotell.
Trötta på oljud ifrån en kinesisk familj på övervåningen. Ibland har de skrikit, stampat och hoppat i golvet till 02:00 på nätterna, kanske sover kineserna bara på dagarna.
Personalen har pratat med familjen flera flera gånger under 4 månader(sedan vi kom tillbaka ifrån karantän i höstas) men ingenting hjälper. Kan tycka att de borde kasta ut dem från hotellet men nej de erbjuder oss att renovera en lägenhet på översta våningen, lägenheten bredvid den vi hade från början som hade vattenskada.
Vi säger OK och väntar in en renovering och onsdagen den 9 mars var det dax.
GM på hotellet erbjöd oss hjälp men vi sa vi fixar det mesta själva. Vi har inte så mycket att packa. Ok då jag har 56 par skor men nu har jag slängt 3 par så lite mindre i kartongerna.
Upp från våning 22 till våning 31 igen, inte riktigt lika fin utsikt men vi ser fortfarande floden och har fin kvällssol och framför allt slipper vi massa jävla oljud dagar och nätter.
Tufft att flytta med en tung förkylning i kroppen men jag orkade med envishet packa flertalet kartonger under dagen innan Krister kom hen från jobbet. Krister hämtade nyckelkort när han kom hem och personalen skickade upp en lastvagn till oss, som vi sedan kunde lasta alla prylar på.
En hög med kartonger
Efter 4-5 rundor hade vi det mesta i nya lägenheten för att kunna sova där över natten och fortsätta dagen därpå.
Barvagn on the move
Krister messade med personal och Nick(Restaurangägare på Mia Casa) vi beställt Pizza av under tiden vi flyttade saker. Var så trött på kineserna på kvällen.
Krister hade lämnat kläder med vår städerska till kemtvätt på måndagen och fick den hår eftermiddagen reda på att hon kastat bort dem. GM lovade dock att han skulle ersätta för de försvunna kläderna. Köp nya kläder och spar kvittona så får ni alla pengar tillbaka och 2000 yuan insatt på konto för extra tvätt. Nick på pizzerian ringde och berättade att drivern som skulle leverera vår mat från restaurangen till oss, tagit fel mat. Han hade tagit en halväten pizza från en annan kund. De skulle leverera nya till oss.
Visst var det så. När första Pizzan kom. Det var en halväten Hawaii. Vi som var vrålhungriga när vi hållit på och burit flyttkartonger.
Efter Pizza och lite tv somnade vi sedan gott i en tyst lägenhet. Bor på översta våningen så vi har ingen över oss men vi bor på hiss sidan så vi hör lite från hissarna men det är OK.
Torsdagen flyttade jag själv på fm och jag började messa personalen att de skulle städa köket för hyllor var smutsiga och de fanns bestick kvar och några grytlappar som inte vi ville ha. Någon hylla saknades och vi hade ingen ringklocka. Personalen var snabb och medans jag var ned i den andra lägenheten och hämtade lite saker vad de på gång att kasta bort porslin för oss.
Jag kom upp till lägenheten i sista sekund och upptäckte att de gjorde en helstädning Jag frågade vad de höll på med och bad dem sluta eftersom vi hade prylar utspridda över allt då vi hade börjat flytta in och inte skulle ha någon städning idag. De skulle endast städa köket eftersom det var saker kvarlämnade och det inte var rent i skåpen. Fick också se de bar omkring på porslin som var vårat tillsammans med de saker de skulle ta med. De var på väg och skulle slänga bort ännu fler saker för oss. Galet. Kineser lyssnar aldrig. De hade svårt med engelskan med och vi hade blivit lovade att en engelsktalande kines skulle komma till oss och titta på de saker som skulle rättas till idag.
Efter allt strul var vi vid 18:00 tiden klara med alla flytt då hade vi också fått hjälp av personalen med balkongmöbler mm.
På fredag förmiddag när jag ställer ordning de sista prylarna och gör lite finlir upptäcker jag i ett av badrumsskåpen att alla saker är genomblöta.
Hur kan man missa en spricka i en vattenslang vid en renovering. Det forssade ur vattenslangen. Kineser kan. Inte förvånad men vi bor dock på ett hotell och då ska allt vara perfekt. Suck säger ja.
Resten av fredagen flöt på. Allt blev iordningställt och lagom till kvällen för en bjudmiddag hos James var vi klara med allt.
God natt alla imorgon börjar en ny dag / Nina och Krister
Vilket sommarväder vi har här i Nanjing just nu, men precis som en polsk kompis sa till oss igår. Alla ser i Kina vilka som är svenskar just nu för de är de enda som har shorts 🙂
Idag har det varit 30+ klart man har shorts på sig.
Covid ökar i Kina och de är de största antalet smittade just nu sedan covid bröt ut i Kina, men tälta ute tillsammans det är det inget problem med och dessutom är kineserna väldigt rädda att bli smittade. Om man har tjocka kläder och svettas kanske man inte blir sjuk, vem vet?
Blomningen har exploderat och på vissa håll är växter överblommade på några dagar då värmen stiger.
Efter en härlig sommar promenad var det gått med lite lunch utomhus
Nu sitter vi hemma på balkongen på våning 31 och tittar på kineser som står i kö för covid test. Solen är på väg ned, klockan är 18:09 och det är ca 26 grader.
Blev bjudna till middag denna lördag. Middagen intogs på restaurangen i Intercontinental Hotel, 54 våningen i Zifeng. Nanjings högsta byggnad och idag den 14:e högsta byggnaden i världen.
Zifeng tower är 450 meter högt och byggnaden stod färdig 2009-2010 och var då den 7:e högsta byggnaden i världen. 72 våningar med restauranger, kontor, shopping och hotell och på översta våningen finns ett observatorium.
Alltid trevligt med lite middag men maten på restaurangen här var ingen höjdare den bara kostade pengar och vi fick inte det vi beställde.
Det här var en restaurang i kategorin ”Been there done that”
Vi fick inte vad vi beställt och kyparen påstår att det var rätt ändå. Maten vi vill beställa enligt Menyn fanns inte eller så serverades maten endast till lunch och du får endast dela ”Set menues ” på 2. Upplägget på talriken var väl OK ändå, men det ska smaka också.
Vi avslutade kvällen tillsammans med Harald och Liz på ”Ting Tang”
med lite champagne och småplock och lyssnade på live (modern Jazz) musik. Härligt att kunna avsluta kvällen på ett ställe där man kan få vad som står i menyn och även bli serverad enligt beställning.
Supertrevligt ställe kan varmt rekomendera ”Ting och Tang”.
Den 7 februari åkte vi iväg på en kortresa till Suzhou och Tongli (Kinas mini Venedig)
En trevlig men väldigt upprörande resa då researrangören (Linda) som vi bokat och betalat resan till ändrat villkoren i vår resa trots att vi hade dem skrivna i mail och redan betalat för allt.
Vi och hennes guide (Jenny) som guidade oss i Suzhou skulle få lov att lägga ner tid på att messa och ringa till henne under vår resa för att lösa olika problem som hon orsakade oss, genom att påstå att besöksmål inte ingick i vår resa. Vi sparar som tur alla meddelanden från henne och kunde konfrontera. Hon fick ge med sig på några saker men allt orkade vi inte med och diskutera.
Det började med ett riktigt snöväder på morgonen i Nanjing. Ingen bil gick att få tag på till järnvägsstationen så det blev att traska med resväska till närmsta station och ta tunnelbanan. En promenad i dryga 1 km i snöglopp det är vad man ser framemot 20 minuter klockan 07:00 en måndag morgon.
När vi äntligen nådde tågstationen i Suzhou. Kalla och blöta fick vi stå och vänta på Jenny (guiden) som var försenad och utan bil. Enligt överenskommelse skulle guide med bil ingå första dagen. Det är nu det börjar. Jenny som fått i uppdrag att guida oss i Suzhou är sen och när hon tillsist hittar oss börjar hon beställa bil som Krister sedan även ska betala.
Vi kontaktar Linda som vi bokat resan med och flera av våra tidigare resor, men hon säger att vi hade förhandlat bort det då vi inte vill ha guide 2:a dagen på vår resa. Förbannad och irriterad, Jenny (vår rese guide) har bokat en skitig bil, inpyrd av rök, även föraren och utan fungerande säkerhetsbälten, dessutom skulle vi betala taxifärden. Nästa bilresor beställde vi själva direkt men hon fick hjälpa oss till de olika platserna så vi hamnade rätt.
I Nanjing är det lag på att använda bälte i alla bilar numer men i Suzhou finns tydligen inte den lagen trots att vi är i samma provins som Nanjing. Mycket konstigt.
Tillsist nådde vi vår första trädgård ”Lingering garden” och det snöade för fullt inte det bästa vädret och det var blött överallt på marken. Ofta är beläggningar i Kina väldigt ojämna och det är vattenpölar överallt som är svåra att undvika så snart var fötterna genom sura. Tur vi kunde gå lite inomhus och under tak när vi besökte trädgården. Som alltid när vi är i Suzhou så regnar det eller som denna gång även snöar.
Blött
Första gången vi var i Lingering garden och med guide, trevligt med någon som berättade lite historia om Suzhou även om den var väldigt kortfattad. Och trotts vädret fanns det mycket att fota, ibland är snö och regn en tillgång och ger vackra foton.
Fönstren på byggnaderna som omringar trädgårdarna är underbara att ta foton igenom. När man byggde dessa byggnader fanns inget glas utan fönsterhålorna var öppna för att släppa in ljuset. På vintern när det var kallt satte man upp silkestyger för att få kylan att stanna ute men fortfarande få in ljuset.
En väldigt fin trädgård och vi fick lite information om kejsare som varit här och om silke, helt enkelt lite gammal historia. Vi fortsatte sedan till gamla staden där vi gick och åkte båt utmed turistgatan i regn och snö som föll ner över oss och aldrig ville sluta.
Räkna flingor?
Kineserna tyckte väl vi var galna. Vi var de ända icke kinesiska turisterna här och nästan också de enda människorna som var utomhus idag. Ifrån hotell receptionen i Nanjing fick vi också ett meddelande som sa: -håll er inomhus idag för vädret är inte bra att vara ute i.
Tanten som styrde vår båt sjöng lite för oss när vi åkte i kanalen i ett snöigt Suzhou.
Efter vår guidning bland parker, shopping, tepaus och lunch(Jenny fixade lunchen och åt får glatta livet och gick när det skulle betalas) gjorde vi ett besök på en gammal silkes fabrik. Ett besök som inte fanns med i resebokningen men lite kul att få se hur silke producerats i Kina.
Krister bokade sedan bil till vårt hotell i Tongli med hjälp av Linda och Jenny så att vi skulle komma till rätt adress, eftersom i Tongli skulle vi klara oss själva utan guidning. Efter 40 minuter när vi så är framme i Tongli och enligt platsen guiden Linda och Jenny hjälpt oss beställa bil till, visade det sig att vi var på fel plats.
Igen står vi och fryser och väntar på kineser i snöyra och kyla. Efter messande kom sedan någon från hotellet och vi fick promenera (inte långt det var endast ca 300 meter) till hotellet den sista biten.
På hotellet när vi blivit torrskodda så messade jag med researangören Linda igen för att checka så att morgondagens händelser med biljetter för trädgårdsbesök och eventuellt en kanalbåt färd fanns med. Tur var det för det hade hon tydligen missat.
Fick pengar skickade till mig så vi fick köpa biljetterna själva på morgonen därpå, hon hade missat beställa biljetter till oss. Mycket messande blev det och vi hade heller ingen frukost på vårt hotellrum. De fick vi köpa eget.
Efter incheckning hann vi i varje fall med lite mat. Krister åt Kinesiskt mat enligt rekommendationer från hotellet och jag åt på KFC. Vi inhandlade lite öl och snacks till curling och OS-hockey på kvällen i regn och snö glopp.
När det tillsist slutat regna/snöa hann vi med en pubrunda i pubområdet och alla lanternor och ljus tillsammans med mörkret och vatten gav fina fotovyer,
Vackert i Tongli på natten
Vi sov gott under natten och drog oss till klockan 10:00 innan vi gick ut för att köpa biljetter till trädgårdsbesök med dottern från ägaren av hotellet. En liten bild av Tongli med parker vi besökte tyvärr visar den inte kanalerna i området.
Vi gick runt i trädgårdar och tittade i lite bättre väder idag. Det hade torkat undan på marken och det var nästan så solen gick igenom.
Många fina fönster att fota igenom här också
De hade vackra påfåglar i en av parkerna
Vi besökte inte personal kontoret men Krister provade på att vara lite Kejsare för dagen.
Se förbud skyltenEn Kejsare för dagen
Vi åkte båt i kanalerna i den gamla staden och vi shoppade lite och fick polisen att komma till KFC.
En påverkad gubbe lämnade oss inte i fred på KFC så personalen ringde polisen och de tog bort honom från restaurangen. Han sprang runt och tiggde av alla och vi var mest intressanta.
Vi hittade ett JI Deli kaffe och fick lite kaffe och så åkte vi bil tillbaka till Suzhou och tågstationen för att resa hem till Nanjing efter en mycket händelsefull och trevlig resa.
Trevlig fortsatt vecka på er imorgon är nyårsledigheten slut för oss då börjar vardagen igen.
Nu vet jag inte vad som hänt, men efter en långpromenad med fågelskådning blev det middag på ”Grand James” som avslutades med drinkar och nyhetsflöde på ”London Post”
Vi försöker så gått vi kan hålla ställningarna här i Kina då vår ”Cocktail-blandar-tjej” och vår ”Löpsedels-kille” blev kvar i Sverige pga. av de j-vliga corona reglerna i Kina och inte kan komma tillbaka.
På dagen var vi ut och tittade till kungsfiskarna och fotade lite. Visst är det en vacker fågel men med telefon blir fotona inte så bra. Proffsfotografen(Krister) med sin kamera lyckas bättre 🙂
Mobilbilder
Och Kristers bilder
Middag på ”Grand James” en drink på ”Luga’s och Ninas hemska drinkar avslutade kvällen.
Ja vad ska man göra. Vi får visa Qr-kid eller resekod (som också är en sorts Qr-kod) eftersom det snart finns case överallt. Har du varit i närheten av någon smittad får du en stjärna i koden och den sitter i 2 veckor, fast du inte är sjuk och de ser i Qr-koden att du har ett negativt test utfört efter resa.
Inget upplyftande att sitta i kina och ha svårt att resa någonstans eller knappt bli insläppt i parker. DÅ är det klart man passar på att åka till Shanghai när de suddade ut Shanghai som ett riskområde och åkte till.
Krister hittade sin bil i Shanghai. Ibland får man ge vika, men i packningen i flyget hem till Sverige vet jag inte om bilen får plats. 🙂 Han hittar fler bilar och jordgubbar och allt ska han posera framför;-). Han börjar bli en riktig kines.
Det blev god mat och flera långa promenader i Shanghai.
Härligt att gå på shoppinggatorna bland likasinnade (förlåt om jag skriver så men det är så det känns). I Nanjing känner man sig som en apa i bur när alla expats lämnar hela tiden och inga turister kan komma hit. Här känner man sig utpekad och uttittad som någon från en annan planet.
Även i Shanghai hängs tvätten utmed shopping gatorna, hundarna har kroppsstrumpor och varnings texterna är galna. Finns mycket att kolla in.
Vi hade en härlig helg i Shanghai men vi hinner bara komma hem till Nanjing i några dagar efter det att de påstår att de har nya fall i Shanghai. Efter ytterligare 3 dagar så är Shanghai riskzon och vi får meddelande att vi varit ”closed contact”. Iväg för test igen.
Lite märkligt när vi går in i testlokalen (ja det finns flera) är det knappt en människa där precis som förra gången(mitten av februari efter Suzhou) och ni kan ju gissa hur många tåg det går varje dag till Shanghai och hur många som arbetar och turistar där från Nanjing och naturligtvis andra städer i Kina.
Är det bara ett visst antal människor de testar kan man undra?
Precis som tidigare när vi varit på platser kommer det upp gula stjärnor, man undrar ju om det här är nästa steg för att se till att få stopp på oss utlänningar för att resa i landet.
Nu får vi väl inte gå och handla i det vanliga mallet heller. Krister vart stoppad sist och nekades sist att gå in fast han dessutom hade gjort 3 tester som alla var negativa.
Hoppas vi kommer iväg och kan göra någon längre resa innan det är dax att åka hem. Men ibland kanns det skonare att fa komma hem och resorna har mindre betydelse just nu bara vi far aka hem tillsammans . När jag igår fick medelande från min chef i sverige att jag är tjänstledig tom 220630 kändes det lite lättare.
For mig ar det viktigare just nu med familj och vanner nar varlden ser ut som den gor.
