Äntligen…. andra halvan av karantän är startad, värre kan det väl knappast bli. Nu när Elysia, managern för hotellet, fixar med mat. Jodå både en, två …bomber till skulle falla innan sista dagen av karantänen i Beijing var avklarad.
Det började så fint med Elysia som ställde upp med kaffe och mat ja allt. Hur glad kan man inte bli för en Starbucks efter 13 dagar i isolering 🙂
Mitt kaffe på ingående 
Njuter av en Caffe`Latte
Jätte nöjd skickar jag foto på min mat till Krister och Frank som återkopplar med första bomben.
Bomb 1, ska ha varit en person smittad i covid på mitt plan från Sverige som nu har blivit sjuk på hotellet. Vi hotellgäster kommer därför att få gratis logi och alla prover får vi pengar tillbaka för, men det spelar ju ingen roll för ersättning hade vi fått av Hitachi Power Grids ändå som betalar allt på hela resan för mig.
Att det varit en smittad på flyget jag åkte med är värre, men jag tror kineserna inte talar sanning, det har hänt förr. Glad är jag att alla mina provsvar hitintills är negativa. Blir ändå lite nervös över hur de nu kommer bli med beställning av mat till hotellet och om de kommer behandla oss på hotellet annorlunda, ska tas nya prover imorgon och sedan dag 21 innan hemfärd till Nanjing. Usch sedan jag lämnade Sverige har de tagit 4 näsprov, 2 halsprov och 2 blodprov. Kineserna är galna.
Bomb 2 efter lunch. Åh nej en rymdmänniska ringer på min dörr. Nu har jag blivit drabbad av bajsprovsburken tack vare den smittade på mitt plan från Sverige. Provet ska lämnas till dem imorgon kl 9:00 så värre än så är det inte och så ska det bli näsprov. Det här fixar jag lätt. Hur svårt kan det vara att få ner lite skit i en burk och lämna till dem och att de petar med pinnar i näsan på mig det har jag fått stå ut med ett antal gånger nu.
På morgonen den 5 februari meddelar de mig att de kommer klockan 9:00 och tar prover, men jag kommer få sitta och vänta till 11:40 innan de kommer. När jag frågar varför de kommer sent får jag höra att jag är patient och ska sitta och vänta. Har efter 2 månader i Sverige glömt att tid inte är något en kines behöver ha respekt för. Jag har väntat att äta min mat som kommit och städat undan alla mina saker för jag har också fått information att de ska ta prover i rummet. Här är foton på arbetsteamet som jag snott från en chatt. De lägger ut vad som helst finns inget som heter GDPR här inte.
4 personer är de som ska ta prover. När jag inte förstår vad de säger skriver alla samtidigt på kinesiska på sina telefoner och visar mig, som om det skulle bli lättare. Jag ber dem skriva på min telefon eftersom jag har en översättningsapp, men de bara ruskar på huvudet.
Förstår ändå att de ska ta 2 näsprov och de ska ha bajsburken. De börjar med de 2 näsproven (ja en i varje näsborre) och efter det hämtar jag bajsburken.
Bomb 3, När de fått burken är det helt plötsligt fel och de visar att de ska peta mig i rumpan med pinnar också. Jag blir ledsen och förbannad skriker åt dem och stänger igen dörren efter mig. Öppnar dörren efter en stund då jag fått höra att jag har inget val men peta mig i arslet ska de fan inte göra. Jag får pinnarna går in i rummet och ser till så de går lite skit på dem och så får de tillbaka pinnarna. Klart???? Något blodprov och prover i rummet tar de inte.
Efteråt säger de att det är bra att jag samarbetat. Det är något kineserna säger i tid och otid. Jag ledsen, förtvivlad och rädd att de ska komma tillbaka och kräva att de ska ta provet själva, dessutom är det en provdag kvar innan jag åker. Vilka prover ska tas då eftersom de inte håller sig till sin policy och det pappret med regler längre som jag tvingades skriva på när jag checkade in.
Trots att jag mår dåligt och inte vet vad som ska hända försöker jag se framåt och räknar dagar och eftersom kineserna hela tiden räknat min första dag som den 23/1, 7:e dagen som den 29/1 och nu den 5/2 som den 14:e dagen för provtagningarna ska de sista proverna tas 21:a dagen dvs den 12 februari och jag lämnar detta idiot ställe den 13 februari. (Tror jag)
Städat fritt från mina saker 
Provdagen 5 februari
Upprörd och ledsen försöker jag chatta med medicinteamet och med managern för hotellet om information. Frank och Krister försöker också få kontakt med dem och informera dem om att jag inte mår bra och jag har rätt till att veta vad som ska hända härnäst och om de inte ger mig och Krister information då måste Frank få information så han kan informera och stötta mig när jag sitter själv i Beijing och är helt hjälplös när de bara pratar kinesiska med mig.
Ingen information men att släppa ytterligare en 4:e Bomb om att de sista proven kommer tas lördagen den 13 och ytterligare bajsprov och med kanske resultat på söndagen den 14/2 (Det är nyår i Kina och alla är lediga nu) det hade medicinteamet mage att göra.
Ber om en ny termometer för att tempa mig med, måste vara något fel på kvicksilver termometern jag har. Det är sant att det är kvicksilvertermometer som är förbjudna att användas i Sverige. Hinner få nytt hälsopapper att fylla i. Denna gång översatt med engelsk text för Frank begärt om det.
Dum är jag och kontaktar svenska ambassaden som inte vill hjälpa till med något. De säger det är så här Kina reagerar nu och vi kan inget göra. De följer inte några regler och de gör precis hur de vill. De särar på barn och föräldrar om någon blir sjuk och det har hänt flera gånger att människor som varit fullt friska med negativa provsvar helt plötsligt får ett positivt svar från ingenstans.
Kristers chef, Ben, har också försökt hjälpa mig och berättat att en svensk läkare vid namn Andreas Bergsten ska höra av sig till mig med råd för att jag känner mig nedstämd och ledsen och inte får information om vad som ska hända.
Någon svensk läkare ringer aldrig mig utan en kinesisk läkare som börja påstå en massa om hur jag mår. Jag blir förbannad och talar om att jag inte får någon information om något och att de inte går att kommunicera med dem de bara kör över mig. Karantändagar kommer bli fler en deras policy och att jag skulle få vänta drygt en vecka för att få mat jag kunde äta. Frågar om att få prata med en svensk läkare. Kinesiska läkaren i telefonen skrattar och säger att det finns ingen svensk läkare, kanske hon kan hitta någon som kan lite svenska. Hon tackar för sig och säger jag kan ringa dem på ett nummer om jag behöver något.
Medicinska chattgruppen får man dra information ur, tillsist säger de att datumet för nästa provtagning är 13/2 och går inte ändra och att alla mina prover jag tagit kan vara falska och därför måste nya prover tas den 13 februari. Det viktigast för dem är att göra sitt jobb typ att desinficera hotellet 5-6 gånger per/dag och att ta prover de blivit tillsagda att göra. Dörrar och väggar ser förstörda ut där de sprutat med desinfektionsmedel. Kineserna lämnar nyårspresent utanför dörren torsdagen den 11 februari (kinesiska nyårsafton) för att uppmuntra men att plocka undan skräp och gammal mat som luktar det är väl utanför deras policy.
Oxens år 2021 
Hälsoblankett 
Kvicksilvertermometer
En dag väntar jag vid dörren på personalen när de lämnar kinesiska maten, visar henne på ringklockan att jag inte vill hon ska ringa. Hon blir förskräckt backar och viftar med huvud och hand att jag inte får stå där när hon kommer. Personalen flyr oss som pesten det är ett hemskt beteende personalen har och de verkar inte fundera över hur vi känner oss när de gör så här. Jag skickar ett meddelande till managern Elysia som svarar: Kära Nina…..bla bla om att jag ska respekterar att de gör sitt jobb och de är tillsagda att göra så här. Jag skriver tillbaka: – Kära du, läkare har sagt att jag ska försöka att sova för att må bra i situationen ni försatt mig i, kan ni respektera att jag försöker må bra och vill sova fram till 9:00 på morgonen, kan ni sluta ringa på min dörrklocka 7:00 när jag ändå inte ska ha kinesiska maten och när ni ändå flyr som pesten när jag öppnar dörren. Frank skriver också att jag måste få sova i chatten. och tillsist kommer ett litet ursäktande och att hon ska prata med personalen.
Bomb 5, Alla dessa diskussioner i chattgrupper mm leder till att hotellmangern samlar ihop allt och ringer till Frank dagen därpå och drar ihop en story och skäller ut och hotar att inte leverera mat till mig om inte jag slutar att vara otrevlig.
Jag ska ha vägrat släppa in personal in i rummet och jag ska ha gapat och skrikit till hennes personal och jag öppnar inte dörren när de ringer så de får lov att ringa flera gånger och dessutom klagar grannar att de blir väldigt störda för jag för sådant oljud.
Lite märkligt för öppnar man dörren när de ringer på då viftar de med handen för att vi inte ska gå i närheten av dem. Ska man öppna dörren eller ej?
Arg och skriker med gråten i halsen när de skulle tvinga sig in i rummet för att köra upp pinnar i arslet. JA.
Frågar om maten som är beställd när den inte kommit efter 1 timme efter utlovad tid. Managern har själv skickat foto och visat när maten nått hotellet som hon beställt åt mig.
Det är svårt att sova på nätterna när kineserna beter sig hur som helst och man bara för höra att man ska respektera deras policy. Vad det är för policy är det ingen som vet inte ens de själva, vore väldigt skönt att få lite information om vad som ska hända de få dagarna som är kvar. Vi ber om information skriftligen till sista provtagningen och när sista resultaten ska leveras så man kan ha ett mål framför sig. Krister behöver också veta för att de ska börja beställa ett flyg åt mig så jag kan åka härifrån i tid. Vi får inga papper utan bara muntlig information till Frank. Ingen skön känsla, samtidigt spelar det kanske inte någon roll då de ändå går emot alla regler och krav som jag fått skriva under som gäller karantän när jag kom hit.
11 februari slutar de ringa på dörren på morgonen klockan 7:00 så jag får sova, men maten ställer de fortfarande utanför dörren på bordet. De travar matlådorna på varandra. Det är ett berg av sopor och mat på mitt bord.
Får via Frank höra att det ska utföras näsprov, blodprov och prover i miljön i mitt rum och jag ska endast lämna en burk med skit i. Den ska ställas på bordet till klockan 9:00 den 13 februari.
13 februari kommer de klockan 10:00 burken står på bordet hos alla som ska åka idag. Jag har städat undan mina prylar i rummet igen precis som den 5 februari och personalen ser förtvivlad ut och går in i badrummet och tar lite prover. Hon vill ta prover på min telefon men den tar jag undan och rycker på axlarna och ruskar på huvudet och stoppar i fikan. Jag frågar om blodprov men personalen ruskar på huvuden och med händer och säger nej. Frank säger mig att de skulle ta det. -Vad ska jag göra jag blir tokig. De kommer tillbaka efter 12 och tar blodprov. Tur var väl det annars hade jag säkert fått höra att jag vägrat.
Pizza, försöker se ljuset. Nu håller vi alla tummar och tår att jag kan åka hem imorgon söndag den 14 februari.
Har svårt att sova är uppe tidigt på morgonen och tränar. När klockan är 8:30 får jag ett efterlängtat meddelande, jag får åka hem till Nanjing, och även de sista provsvaren är negativa. Underbart nu kan jag koppla av.
Förbereder min packning och väntar, när klockan är 10:00 ska de ringa, ingen ringer. Grannarna går, då går jag också. Jag checkar ut. Får en lapp jag ska visa alla vart jag går tillsammans med en Health code som visar att jag är grön. Vi försökte på morgonen översätta med appar för att fylla i och orda med min Health code men lyckades inte. Inte ens Frank som är kines kunde, så det var snällt att personalen på hotellet kunde hjälpa mig.
Ringer Krister han ändrar flygbokningen till ett plan som går 14:15. Lyckas få tag i en bil när jag släpat mig iväg 200 meter från Hotellet. Får i didi appen först fram att det inte finns några bilar. Krister tycker det är konstigt och kollar i appen från sig och säger det finns massor av bilar. Klart jag inte fick någon bil utanför ett karantän hotell , var ingen av de andra som lyckades heller så jag går iväg. Får en bil och flyr Beijing som pesten. N. u börjar nästa vecka i Nanjing men de har lovat att dra av de 2 dagarna från karantän i Nanjing eftersom jag varit här 23 dagar nu och jag ska inte behöva ha en längre karantän än 28 dagar sammanlagt.
/Äntligen Nina