Det är inte mycket som händer här, förutom att värmen bara stiger och stiger.
Vi njuter av värmen, åker till de närliggande utflyktsmålen (inga längre resor det ger bara fler karantäner och covid tester), träffar vänner och går ut och äter god mat.
Det är helt galet men vad som händer, just nu är det mer och mer tok i Beijing också.
Tog en tur på cykel till Wetland park, lugnt och skönt inte så mycket folk. Såg ingen delfin idag men gubbar som planterade ut massa blommor var det gott om.
Först tänkte jag ta spårvagnen men när jag inte fick sitta utomhus utan att vara tvingad att använda mask då jag skulle vänta på spårvagnen tog jag cykeln istället. Aldrig att jag använder mask för att jag inte är kines. Då ska alla andra också använda mask utomhus.
Att röka i restauranger och på uteserveringar är tillåtet men att röka utomhus i parkerna får inte kineserna.
Jag fick sällskap på vägen tillbaka hem 🙂 försökte tillkalla vakter för att ta hand om hunden i parken men ingen brydde sig. Snart gick hunden åt annat hål och jag brydde mig inte heller.
Det är svettigt och varmt nu men inte för kineserna som skyddar sig från värmen och solen med heltäckande kläder.
Go-Kaffe och underbara middagar på Vancouver grill som vi numer bara har 15 våningar under oss. Vi bor på 52 och grillen ligger på våning 37.
Söndagen avslutade vi med en middag på japanska Teppanyaki tillsammans med Harald och Liz. Vi tyckte det var godare och bättre än att ta en picknick på gångvägen som kineserna gjorde.
Var lite feg med kameran. Säkert skönt att sitta i skuggan av träden men lite hårt skulle jag tycka.
Äntligen har Niushoushan 牛首山 öppnat för allmänheten igen!
Hoppas bara de släpper in oss utlänningar utan problem…
Vi skulle snart erfara att det inte var utan problem. Vakten vid dörren tog oss med till en informationsdisk när det visade sig att vi inte kunde scanna de QR koder de krävde. Efter många långa diskussioner och minst 20 minuters väntan kom de till slut fram till att det nog gick bra om vi skrev under i en bok att vi var tillåtna att släppas in i parken.
Vi kunde visa upp allt de behövde, att vi var gröna, inte hade rest och sedan länge bor i Nanjing. Vad mer kan de begära? Ingen vet…
Väl inne i parken gick vi som vanligt upp mot templet på toppen av berget. Det är en underbart vacker park.
Grodor simmar i cirklarna runt trädet
Väl uppe mot toppen måste man bara ha en glass. Idag var det nära 30 grader och svetten rann.
Det var en arbetsdag idag, trots söndag, kineserna klumpar ihop dagar för att få längre ledigheter och får betala detta genom att jobba lite helgdagar. Det märktes att folk jobbade idag, vi var nästan själva i parken.
Här brukar aldrig vara tomt på folk
Väl uppe vid templet tog vi turen upp till den lilla pagoden. Vi mötte en tjej i trappen upp. Helt plötsligt skriker hon till av fasa och springer rätt mot oss istället för att gå rakt ner.
Vi blir snart varse om varför hon skriker, en ca två meter lång orm ringlar snabbt iväg från trappen. Den låg och värmde sig i stentrappan och från vårt håll (nerifrån) eller hennes håll (uppifrån) syntes inte ormen.
Puh vilken upplevelse! Tyvärr lyckades vi inte få ormen på bild.
Området runt Usnisa templet är vackert
Niushoushan är definitivt en av de platser i Kina vi kommer att sakna. Trots att det ligger nära industriområden och stora vägar är det faktiskt väldigt lugnt och tyst i det stora området.
Kristers jobb i mitten av bilden
Vi fick se en liten svanfamilj på vägen ner från berget.
Börjar bli varmt och fuktigt i Nanjing igen men fortfarande kallar kineserna det för Spring och använder kappor utomhus.
Trafiken har börjat öka, alla barn är tillbaka i skola och på dagis nu och vi har börjat bada i vår pool och tränat på vårt gym. Man hoppas det är ett tecken i rätt riktning bort från covid. Då man känner förhoppningar om sista tiden här dyker ett meddelande på WeChat om testkit upp :-(men vänta det var från Somerset tar bort dem som vänner på WeChat vi bor ju faktiskt på Fairmont. 🙂 )
Var på fotmassage häromdagen för att lugna ner nerverna lite 🙂
…för att senare på kvällen se på hur kineser tar emot en välkomstdrink med mask på sig medans personalen inte använder mask. De kinesiska kunderna använder fortfarande mask när de själva sitter och tittar i menyn tillsammans och drar sedan därifrån. Undrar vad det var fel på?
I lördags var vi ute på en cykeltur och i söndags blev det Niushoushan som har öppnat igen, men vi höll knappt på att komma in i parken (utlänningar som kan bära på covid) ska bli skönt att åka hem men klimatet kommer vi sakna här.
Tänk att endast behöva vinterkläder när man ska leka i snö och åka skidor och att njuta utomhus av glass varje dag 🙂
Idag skulle jag ha varit ute på promenad med Alice men var tvungen att säga nej. Sitter och vilar ett knä sedan igår vid lunchtid. Antar det beror på att jag belastat knät för mycket och haft fel skor :-(.
Förlåt Alice vi får ta en promenad nästa vecka.
Vilken tur Krister har som är på jobbet nu och slipper ha en gnatande kärring efter sig 🙂 Tur också att de öppnat vår relaxavdelning idag då kan jag gå och anstränga mig på nästa ställe 🙂 Undra hur länge jag egentligen ska ha ont i knät 🙂 kanske tills vi åker hem 🙂
Nej! Det är trist att ha ont i knät men jag överlever och det är bra att Krister arbetar på jobbet. Kineserna klarar sig inte utan honom. Han har arbetat hemifrån sedan den 15 mars men de flesta kineser har varit tillbaka sedan länge och jobbat på deras kontor. Märkligt att han inte får vara på kontoret. Mycket är konstigt så fort det är en ”Foreigner” med i bilden här i Kina och aldrig är det någon som har svaret när man frågar Varför?
Idag onsdag fick de ta nya covid tester på hans jobb. 3 dagar efter han är tillbaka där. De är inte kloka.
När jag var i Wetland Park i måndags stuntade alla vakter i alla fall i mig, de stod och halv sov och sa ingenting om någon mask eller QR-kod trots att högtalarna skrek om det. Gick längs hela floden ned till Nanjing Eye (kan vara en av orsakerna av mitt onda knä) utan mask i värmen och möte vakter och städpersonal, ingen sa något till mig. Känns skönt. Helt absurt att Krister måste testa sig nu. Vad håller personalen på SAC på med?
Hoppas mitt knä snart är bättre så jag kan gå ut och svettas igen 🙂
Halvsovandes vakt som bara hejade på mig när jag gick förbiSopgubben hadde fullt upp tittade inte ens på mig. För mig såg plankorna rena utVattennivån är fortfarande väldigt lågCyklar kan användas till mycket
I söndags när vi kom tillbaka ifrån vår löprunda på morgonen stod kineserna och gjorde Qigong utanför hotellet. Vi tog en paus i det fina vädret och inspekterade deras rörelser innan vi skulle gå upp till frukosten.
Efter frukost packade vi ned lite prylar för en utflykt till Purple Mountain i det vackra vädret.
Promenaden tog oss förbi gamla kulturella skatter vackra Hortensior och sovande gubbar då klockan pekade på lunchtid.
Vi gick via mysiga stigar/promenad slingor i skogen till sjön Zixia och tittade på de som badade. En liten badsjö där den äldre generationen kineser går och badar. Själva har vi inte testat än. Vattnet ser inte roligt ut.
På vägen tillbaka gick vi intill ett vattendrag och spanade efter fåglar. Vi såg lite småfåglar och några fasaner som flög ur bild och också gamla avtryck från fotstegen på en katt då den klivit i den nygjutna betongen.
Vi tog en paus i paviljongen på toppen av Plum Hill. Såg på när 2 svanar slogs och kineser som var helt i extas när de matade och klappade hjortar de har i ett hägn i parken. Vi tyckte mest synd om hjortarna.
Och för första gången på väldigt väldigt länge tog vi tunnelbanan tillbaka. Syns att många, med oss, undviker tunnelbanan för det var väldigt lite folk på den.
Söndagkvällen fick avslutas med Pizza på La Mia Casa men Krister behövde inte sätta upp håret på mig och inte ta ifrån mig telefonen för att jag skulle äta Pizza. 🙂 Jag lovar.
Helt plötsligt blev det svart när vi skulle gå ut och gå en kvällspromenad.
Klockan var efter 20:00 så det var mörkt både inne och ute. Från våra fönster på våning 52 såg vi att de lyste i alla hus runtomkring oss. Det verkade vara lokalt strömavbrott i vår skrapa vilket också skulle visa sig.
När vi gick ut i korridoren var det mörkt..
Mörkt…
Vi gick med våra ficklampor ut i korridoren och tog nödutgången ner. Vi tänkte gå ner till loungen våning 37 så länge tills de löst elavbrottet.
Efter bara några minuter började hissar låta och Krister vägrade gå några fler trappsteg och vågade sig på hissen när den kom.
Fortfarande var det delvis svart i huset så jag vägrade åka hiss han fick åka själv. När han var nere på våning 37 messade jag honom och det hade gått bra. Då tog jag också hissen ner och kunde se genom hissen när Krister stod och väntade på mig.
Vi möte personal, kunder och reparatörer nere på våning 37. De höll på och löste avbrottet och hade börjat tända upp det mesta av skrapan och hissarna var OK att använda.
Jag var ändå nervös att hissen skulle stanna när vi åkte till bottenvåningen för att gå ut på vår promenad.
Krister I shorts och Hoodie och jag i jeans och linne. Blev en skön promenad på dryga 5 km i ca 19 graders värme och när vi kom tillbaka lyste Fairmont som vanligt igen.
Lite halvseg vecka. Shopping, promenader och miniutflykter i vår stad, finns inte mer att göra i väntans tider. Eftersom vi inte kan göra några större utflykter och kineserna i Kina hela tiden ändrar Covid regler fram och tillbaka, kretsar våra tankar mest kring hemfärd. Krister har pratat med sin chef och bett att få ta ut hela sin semester så vi kan åka hem första veckan av juni. Svaret på frågan var vi vill gärna att du förlänger året ut. Krister har sagt att han kan tänka på det om de ser till att vi kan åka hem omgående och att han arbetar ifrån Sverige annars är svaret nej.
Nu väntar vi på svar och att få biljetter bokade. Det är nämligen inte lätt att ta sig hem till Sverige heller då Kina stängt ner flygplatser för utrikesflyg och det också kan krävas karantän först för att städerna är indelade i olika riskområde, liten risk/medel risk/stor risk beroende hur många Covid fall de har eller hur deras Government styr deras provins.
I Nanjing har vi haft det bra hela tiden men det är inget roligt att typ inte kunna åka till Shanghai mm. Shanghai och några andra städer har dessutom så många fall att de inte har platser för karantän längre så Nanjing har iordning ställt 5 stora lokaler för karantänfolk från andra provinser. Vad händer då?
I Nanjing börjar då kineserna bli oroliga för att det ska komma hit folk med covid från andra provinser och att guvernant ska stänga ner Nanjing som Shanghai och börjar handla på sig massa mat så på visa shoppingcenter börjar hyllor gapa tomma.
Själva tror vi väl inte riktigt på det men man vet aldrig, Government kan ändra regler från ena dagen till den andra det har vi sett under hela denna pandemivåg som varat sedan årsskiftet 2019/2020.
Just nu öppnar de varje fall upp de flesta skolor i Nanjing och vi har inte haft något fall på väldigt länge och Krister ska få åka till jobbet på måndag efter 4 veckors Home Office. Skälet har varit att man inte får åka public-transportation till eller från jobbet.
Äntligen får jag och Barbara mer tid för shopping. I veckan var vi och shoppade smink och Happy Socks. Visste faktiskt inte att ”Happy Socks” var svenskt. Blev också lite skor och en väska.
och var man än tittar så är det något annorlunda man ser och man får sig ett gott skratt tillsammans med kineserna.
Hela personalstyrkan utförde något sorts prov och jag kan säga att de fuskade även här när chefen inte såg.Fönstertvätt pågår även på vårat hus så fönstren är smutsiga just nu då de börjar uppifrån och går nedåt.Den här killen håller på och förbereder lite sång uppträdande. Finns gått om dem i Kina 🙂Tänk om alla i Sverige kunde låta tiden stå stilla mellan 12-13 och göra så här. Ta en nap efter arbetslunchen kanske vi skulle orka mer och inte vara så stressade?
Som ni vet bor vi på nytt ställe igen och här är det full service. Efter några år har man börjat vänja sig att sitta och titta på när de städar och att lyfta på fötterna.
Vi har också lärt oss att trycka på röda knappen varje dag så man kan sova lite längre. Äta restaurangfrukost igen. Nytt är att vi inte ens har något pentry nu så det jobbiga är att varje dag endast äta restaurangmat, så nu måste vi testa nya ställen så det inte blir så enformigt :-). Lava är en av de nya restaurangerna vi testat helt OK.
Pizza MarzanoLuga’sLavaSka visst vara lava om rinner på taket men ser mer ut som…
men som vanligt har vi vår favorit…
och ett sten kast ifrån James finns en liten Jazz musik bar ”Ting Tang” som också blivit en av våra favoriter. Tyvärr får de inte spela musik där nu och den har precis öppnat igen. Barerna i Nanjing var något av det första de stängde när covid fallen började öka i Kina och i Nanjing. För oss har det betydelse för vi tycker om att gå ut och ha trevligt tillsammans själva eller med våra vänner men kineserna spelar det nog mindre roll för de är gifta med sina telefoner.
När vi lämnade baren hade det tydligen varit en incident på Luga’s. En mängd rymdgubbar stängde stället. Idag är restaurangen stängde. Troligen någon close-close-close contact… who knows?
Tur vi inte var där…
En och annan starbucks har det blivit i Kina och även Tim Mortons.
Trevlig fortsatt helg på alla vi känner. Hoppas vi snart sitter på ett flyg hem till Sverige.
Efter en lång fredag med flyttlast, middag och party kom vi tillsist ut på en promenad i solskenet.
Vi hittade lite nya figurer i vårt nya hemkvarter.
Vi fick även se en ompackning från moppe till lastbil av returmaterial. Alltid spännande att se hur de transporterar allt här i Kina.
Vi var fram till dammen där Krister så ofta fotat sin Kungsfiskaren men den lilla fågeln lyste i sin frånvaro idag. Kanske pga bygget som är precis intill.
Vi passerade blomparken och som vanligt tältade kineserna och flög med sina drakar i området.
Nina passade också på att dyka ner i blommorna för en posering
Vallmo i full blom
Harald och Liz messade oss att de skulle till Blue Frog och äta så vi bokade en DiDi och sa till dem att vi hängde på. Det tog nog minst 10 minuter för vår bil att nå fram till oss. Många gånger har man undrat över hur Kineserna tänker när de kör bil.
Vår bil kommer alltså från andra hållet, lite svårt att mötas på denna gata med alla parkerade bilar
På blue frog satt vi på balkongen. Därifrån kan man titta på alla kineser och de ser inte oss, för de vet inte hur man lyfter på huvudet. 🙂 (de tittar nästan alltid ner i sina telefoner)
Eller om de lyfter på huvudet kanske huvudbonaderna man använder sig av för att kyla sig från solen ramlar av.
och kolla in parasollen. Här har man fortfarande inte suddat över ordet bar 🙂
Just nu får inga barer vara öppna i Nanjing pga pandemin, men restauranger får vara öppna och dessutom servera alkohol men de får inte skylta med ordet Bar 🙂
Hoppas det kommer lättnader på alla regler vad gäller pandemin i nästa vecka. Denna helg har kommunistpartiet kongress och många väntar och tror på att vi ska få lättnader i alla regler eftersom i Nanjing har vi inga covidfall just nu.
När vi kom hem hade städerskan varit hos oss och städat allt och inget. En sax och bordskniv var rengjorda och låg på glasunderlägg. Vi hade fått ett nytt fruktfat med frukt vi önskat och nya blommor på bordet.
9:30 mötte vi upp lastbilen och personal för flytten till Sverige. En jobbig dag. Det är tufft att sitta på soffan, spela lite spel på telefonen och emellanåt peka på saker och säga att det tillhör hotellet. Packar de ner hotellets saker blir det dyrt 🙂
Packningen flöt på och 14:30 var de färdiga på eftermiddagen och då hade personalen haft en timmes lunch också. Krister och jag hann också med att lyxa med kaffe, McDonalds och glass under tiden.
Hade missat två askar med diskmedelstabletter under diskbänken i köket. Messade till våra svenska norrlandsgrannar(Mellin från Örnsköldsvik) att de kunde få dem och gick ner en trappa och ställde dem utanför deras dörr eftersom de var på jobbet.
Lastbilen blev inte full men vi hade samlat på oss 50 kartonger fyllda med skit.
När hotellägenheten var tömd skrev Krister på en massa papper och sedan lämnade vi Somerset. Nu är vi utan pass i 3 dagar. När vi får tillbaka dem ska vi gå tillbaka till Somerset för utcheckning och hämta vår deposition. Sedan är allt klart med Somerset och vi kan njuta av vår service på Fairmont hotell tills det är dax att åka hem till Sverige.
Än så länge ångrar vi inte att vi flyttat till Fairmont hotell. Utsikten, frukosten, maten och servicen är perfekt. Kanske servicen är lite för mycket när de vill ta tvätten varje dag och även kommer på kvällarna och göra en ”turn down service”, släcka ner och bädda upp sängen.
Från sovrumsfönstret har vi soluppgången och i vardagsrummet/allrummet ser vi solnedgången vad mer kan man önska sig….
lite room service till middagen kanske 🙂
Det har väl aldrig gått någon större nöd på oss förutom att vi aldrig kunnat bjuda hit någon till Kina och att den där jävla coviden och alla dessa tester suger. Under de snart 3 åren vi bott i Kina har 2,5 år av tiden kretsat runt covid.
Idag fyller Christoffer och Pontus 25 år och det hade varit så roligt att ha dem här. De har 2 reserverade resor till Kina som de aldrig kunnat använda det är så sorgligt för det finns mycket att se och uppleva i Kina som vi hade kunnat visa dem.
I Kina firar vi just nu ”Tomb Sweeping Festival” och Krister är ledig. Vi kan inte resa i Kina någonstans pga av Covid just nu men några promenader kan vi göra i vårat nygamla området. Fairmont som vi flyttat till ligger inte långt ifrån Fraser Suites där vi startade vår resa här i Nanjing. Från sovrummet kan vi se hotellet med det spetsiga taket dit vi flyttade den 5 augusti 2019.
En och annan middag på Vancouver Grill på vårt hotell kommer vi nog hinna med också innan hemresan. Maten här är supergod.
Ja och tyvärr blir det nog ett och annat covid test till också. Det suger, det finns de som inte är riktigt ……. , förlåt men det är faktiskt sant, inte kloka. På söndagen, 2 dagar efter vi flyttat till Fairmont, fick vi av personalen höra att vi var tvungna att ta ett test igen. Government kräver att alla som checkar in på hotell ska visa ett negativt test. När vi flyttade hit den 1 april hade vi med oss 4 testresultat från slutet av mars och det finns ingen ny smittad här i Nanjing nu. Vi hade test från 20/3, 22/3, 24/3 och 27/3 som var negativa men det var inte tillräckligt för Fairmont, det fick inte vara äldre än 48 timmar. Det är helt befängt här i Kina just nu. Tillbaka för nytt test och hoppas verkligen att det är det sista jag tar innan jag lämnar detta land.
Var på långpromenad till Wetland Park och trängdes med Kineserna. Kineserna är inte rädda att de kan smitta varandra men däremot att de kan bli smittade av utlänningar. När de möter oss utlänningar kastar de sig över masken. Vakter i parker skriker efter oss att ha masken på fast ingen kines har det i närheten, är inte det märkligt? Vilken utlänning har blivit insläppt i Kina utan åtskilliga tester och flera veckor i karantän först?
Titta, när de tältar, det är ungefär som när vi ligger på stranden som packade sillar en varm sommardag. Utan mask här med, kanske den åkte på när vi gick förbi 🙂
Vi har under ledigheten blivit omhändertagna av Stevens personal och fått lite nya snygga frisyrer. Krister klippte håret medans jag njöt av massage, hårtvätt och lite lockar 🙂 Hårspännen behövdes på oss båda även denna gång.
Vi har inspekterat askhögarna som finns överallt efter kineserna. De eldar papper(pengar) till sina döda släktingar så att de ska ha ett gott liv där de är, och när vi nu är ute på promenader är det shorts som gäller.
Många brandsläckare har de också, när vi var på Blue Frog fick vi se den stora inspektionen av dem. Kanske behövdes nu när alla ska elda papper.
En liten skål för att vi bor på bästa stället i Nanjing just nu.